Det italienska registret
Uppmätta, införda i registret och tryckta av Byrån. Andra serien. 8 resmål i denna serie. Varje märke är tecknat i platta färger, högst fyra tryckfärger, och bär byråns sigill.
Agrigento
·
En peristasis av sex gånger tretton kolonner, rest omkring 440 f.Kr. Byrån för det som det bäst bevarade av sitt slag och tillskriver detta frånvaron av senare förbättringar. Templet vilar på ett krepidoma av fyra steg; skaften mäter sex meter, skurna med tjugo kannelyrer och givna den svaga svällning grekerna rättade ögat med. Byrån anmärker att rättelsen lades på en byggnad de flesta ser nedifrån, där den behövs minst, och beundrar grundligheten.
Florence
·
Påbörjad 1296; kupolen slöts 1436 och är alltjämt den största murade kupol som rests. Byrån för inget jämförbart i registret och har slutat leta. Ritningen är Arnolfo di Cambios, kupolen Brunelleschis, och hundrafyrtio år skiljer de två. Domkomplexet ingår sedan 1982 i ett världsarv. Byrån anmärker att byggnaden stod färdig långt före sin uppteckning, och finner ordningen tillfredsställande.
Milan
·
Påbörjad 1386 och förklarad färdig 1965. Byrån har gått igenom akten och håller femhundrasjuttionio år för en rimlig frist när det gäller en katedral. Taket bär 135 spiror, ett tal registret trycker som räknat och inte som uppskattat. Medlen saknades tillräckligt ofta för att spirorna en tid bjöds ut till adoption. Byrån håller en byggnad betald i delbetalningar under sex sekler inte för ofärdig, bara för tålmodig.
Naples
·
Anlagd 1816 och fullbordad 1846, under en kupol på femtiotre meter. Byrån finner trettio år för ett offentligt torg oansenligt. Kyrkan påbörjades av en furste och avslutades av en annan, som behöll kolonnaden och ändrade dess ändamål. Kupolen räknas som ett svar på Pantheon i Rom, över dryga sjutton sekler. Byrån har jämfört de två posterna i registret och vägrar rangordna dem, med anmärkningen att den senare åtminstone hade den tidigare att se på.
Palermo
·
Rest 1185 på platsen för en bysantinsk basilika. Byrån lägger byggnaden under sammanhängande bruk och vägrar datera grundmurarna. Kyrkan byggdes av en normandisk ärkebiskop åt en normandisk kung, i en stad som varit arabisk i mannaminne, och den visar alla tre i samma fasad. Senare sekler lade till det de hade. Byrån har gett upp att skilja lagren och för nu byggnaden som en enda post, så som den ses.
Pisa
·
Stabiliseringsarbetena mellan 1993 och 2001 förde lutningen tillbaka till 3,97 grader, från fem och en halv. Byrån för tornet som i lod, med förbehåll. Grundmurarna lades den 9 augusti 1173, på mark som började ge vika före tredje våningen. Tornet mäter 55,86 meter på den låga sidan och 56,67 på den höga, åttio centimeters skillnad mellan två mått på samma byggnad. Byrån för båda och har inte tagit ställning.
Pompeii
·
Begravd under fyra till sex meter aska år 79, och i huvudsak bevarad av den. Byrån lägger utbrottet under bevarandeåtgärder, oavsiktliga. Staden räknade då tio till tjugo tusen invånare. Utgrävningarna börjar 1748 under Roque Joaquin de Alcubierre, som inte genast fastställde vilken stad han funnit. Byrån anmärker att platsen var bättre känd före sin begravning än under det ett och ett halvt årtusende som följde.
Rome
·
Öppnad år 80 och beräknad för femtio tusen platser. Byrån för amfiteatern som stående, delvis, och lägger de utestående reparationerna under långtidsunderhåll. Bygget börjar 72 under en kejsare och slutar 80 under hans son. Uppskattningarna av kapaciteten går från femtio till åttio tusen beroende på sekel; registret trycker det låga talet, efter grundsatsen att en salsplan inte bör vara optimistisk. Byrån har inte funnit något jämförbart byggnadsverk som ännu tjänar offentliga sammankomster.
Vad byrån har kontrollerat
Varje siffra som trycks på dessa märken är källbelagd, och källan sparas.